Sulu

I lördags var det Jennys tur att ha ”Halvåtta-middag”. Hon bjöd på en jättegod tre-rätters med bland annat en förrätt med avokadoröra som var supergod! Jenny är höggravid så det var imponerande att hon orkade rodda ihop en sån god middag och härligt kväll!

Jag tror att hon kommer få en tjej men många gissar på kille så vi får väl se vad det blir. Jag minns när jag var liten att jag tyckte det var konstigt att det bara fanns pojkar och flickor. Jag tyckte att en sån komplicerad sak som en människa borde kunna komma i fler varianter. Och jag kan fortfarande tänka på det ibland, men ju mer jag tänker på det så mer övertygad blir jag – det finns bara två kön. Visserligen finns det ju transexuella men dom känner ju bara att de är födda i fel kropp, de vill antingen byta till pojke eller flicka. Inte till den tredje varianten (som ju inte finns). Nej, jag har nog fortfarande lite svårt att acceptera det märker jag.

Det är så spännande med nya bebisar som ska komma till världen. Det händer antagligen hundra tusen gånger varje dag världen runt men när man är gravid och väntar sitt första barn så känns det väldigt unikt på något sätt. För en själv, familj och vänner så är det ju en stor sak att få barn och det förändrar ens liv som inget annat. En alldeles ny människa med precis hela livet framför sig där vad som helst kan hända. Så häftigt ändå!

Vår lilla groda är snart sju månader. Jag undrar hur han tycker att dessa sju månader har varit. Första månaderna tyckte han nog var ganska jobbiga. Konstigt att ha så mycket yta att röra sig på, konstigt med så mycket ljus, konstigt med alla människor och jobbigt att vara hungrig och trött. Många skrik och en hel del tårar. Men de senaste månaderna har han nog tyckt varit ganska så härliga. Han känner helt plötsligt igen människorna som tittar på honom, han känner sig tryggare med att han kommer att få mat även fast det inte är i samma sekund som han känner hungern, han börjar upptäcka världen och sin egen kropp. Och allt är SÅ spännande. Bara en sån sak som att få sitta i tvätthögen och klämma på IKEA-påsen som prasslar så gött. Åh vad livet kan vara härligt ibland 🙂

I

Idag är Andreas på konferens över natten så jag och Sam har PF. Vi började dagen klockan 00:30, somnade om, gjorde ett nytt försök 03.00 men orkade inte hålla oss vakna då heller. 03.30 trodde jag att vi var tillräckligt pigga men det dröjde ända tills 06:45 innan Sam orkade upp. Stackars Sam som har en mamma som väcker honom i hans skönhetssömn hela tiden (eller är det tvärtom!?).

Vi har ju varit bortskämda med mycket sömn. Sen Sam var cirka två månader har han sovit hela nätterna och vaknat först vid åttarycket på morgonen. Men sen drygt en månad tillbaka har han börjat vakna flera gånger på nätterna. Vi får igen kan man säga. BVC säger att från sex månader behöver bebisar inte äta på nätterna längre. Sam verkar ha missförstått detta och har istället gått från att fasta till att svulla. Mitt lilla matvrak.

Hursomhelst så har kaffe blivit mitt vatten och tröttheten motas bort så gott det går. Man kan ju inte låta lite sömnbrist bryta ner en. Sova kan man göra sen. Jag gillar inte ens att sova särskilt mycket. (Jag försöker ändra rösterna i huvudet som säger att jag måste soooova till jag älskar att vara vaaaaaken!). Och även om jag blir frustrerad på Sam som väcker mig hela tiden så går det inte att vara på dåligt humör särskilt länge.

Idag var vi på sångstunden som vi brukar på fredagar. Sam var inte på toppenhumör och när Åke drog honom i örat så blev det inte direkt bättre. Han satt i mitt knä och ville hålla mig på benen eller att jag skulle hålla honom i händerna. Men annars ville han vara. När jag pussade honom i nacken så protesterade han och när jag försökte klappa hans händer mot varandra så skrek han högt rakt ut. Så jag lät honom sitta där i knät utan att röra för mycket vid honom och på slutet av sångstunden så hade humöret repat sig någorlunda. Alex frågade mig förra helgen om Sam någonsin varit sur och då sa jag att han aldrig varit det, men tji fick jag 🙂

Veckorna går fortare nu än vad de gör när man jobbar tycker jag. Och då gick det ändå fort när man jobbade. Jag tyckte det var fredagsfika jämt. Idag bjöd jag på onsdagsfika hemma hos mig. Bjudna var mina två morsakompisar Malin och Anna. Jag gjorde ne..noooo….wienerbreads (chokladbollar). När jag var liten så gjorde mamma chokladbollar till oss, men istället för att rulla till bollar så fick vi varsin klick i våra kåsor. Vi hade även ägg istället för kaffe. Först när jag blev äldre förstod jag att de flesta andra hade kaffe istället för ägg, och när jag träffade Andreas vägrade han äta ur en mugg och insisterade på att rulla bollar. Jag undrar vad vi gör hemma just nu som Sam kommer tycka är vanligt men som i själva verket är ganska konstigt. 🙂

I lördags firade vi att Andreas jobbat sin sista dag på sitt gamla jobb med att bjuda in kompisar till en grillning. Vädret kunde inte varit bättre. Sol, sol SOL. Vi satt ute på baksidan och njöt av att känna värmen och solen mot kinderna. Jenny tog en bild som jag lånar av henne nu (utan att fråga men hoppas det går bra) 🙂

Igår tog vi båten in till stan där vi gick en sväng på Åhleńs. Andreas hittade en tröja och jag hittade inte ett par skor som jag hade hoppats på. Istället beställde jag ett par på Brandos. Det var sista paret av ett par sandaler så jag fick dom till halva priset. Hoppas bara nu att dom passar!

På eftermiddagen var vi på babysim. Andreas simmade med Sam denna gången. Tyvärr tog vi inte med oss varken telefoner eller kamera så jag kan inte visa några bilder. Hursomhelst så verkar Sam trivas i vattnet! När han ligger på magen och sparkar med benen så ska man flytta sig bakåt i bassängen så han får känslan av att hans bentag faktiskt förflyttar honom framåt i bassängen. Sen fick han lära sig att ”dyka”. Andreas höll i honom, när han fick ögonkontakt skulle han säga ”Nu dyker vi” och sen dra en blöt hand över Sams ansikte. Detta ska locka till en reflex att stänga ögonen och hålla andan. Så småningom ska vi kunna doppa honom helt under vattnet. Men nu råkade det bli så ändå att Sam fick ansiktet under vattnet. Det är inte helt lätt att hålla i honom när han sprattlar samtidigt som man ska hålla koll på de andra i bassängen så man inte krockar och så blir det små vågor i bassängen av allt plaskande. Plötsligt så blev det då ett litet ofrivilligt dyk för Sam. Men det gick jättebra. Han blev inte rädd och fick ingen kallsup. Han blir nog en fisk som sin pappa!

Sam har börjat äta ”riktig” mat sedan ett par veckor tillbaka. På lunchen får han cirka en halv burk barnmatspuré. Idag var det öring med grönsaker. Ingen hit kan man säga. Det som kom i munnen pressades snabbt ut på läpparna. Därefter kom en hand som försökte få bort det från läpparna och lägga så mycket som möjligt på näsan och i ögonen. Efter en liten stund hade den stackars pojken ett gult purésmetat ansikte som luktade fisk. Mys!

Men innan Sam var nedsmetad med fisk så var vi på sångstund på öppna förskolan. Efteråt tog jag och en annan mammi en fika i solen. Vi satt i lä, vi njöt och vi tog av oss jackorna som alla andra på Eriksberg idag. SÅ härligt!

”Jag säger Hello, jag säger HEJ! Och vinkar när jag kör fram. Jag säger Bye bye, det betyder HEJDÅ. Nu vänder jag mig…. (och så sjunger de något jag inte hör). BYE BYE”.

Sam har ärvt lite leksaker från sina kusiner Mio och Rasmus. Bland annat en ”bil” som pratar när man trycker på ratten och gasar när man drar i växelspaken. Han älskar den! Melodin är La cucharacha. Snacka om att få en sång på hjärnan!

Visste ni förresten att La cucharacha betyder kackerlacka på spanska och att låten handlar om att kackerlackan har tappat ett av sina sex ben så att den har svårt att gå. Men det finns flera olika versioner på texten, bland annat en som säger att kackerlackan inte kan gå för att han inte har någon marijuana kvar att röka (?). Ja som ni märker så läser jag en del på wikipedia när Sam sover…

Idag var Sam på 6-månaderskontroll. Han är nu 73 cm lång och väger nästan nio pannor. Doktorn klämde på hans mage, kollade höfterna och ställde lite frågor om vad han kan och så. Hon klämde ganska mycket på magen så jag trodde att han skulle gråta av att det gjorde ont men han tyckte det kittlades så han började skratta istället 🙂

(Sam leker med sin nya leksak han fick från farmor och farfar samtidigt som han tittar på Real housewives of Beverly Hills. Båda är så spännande att det är svårt att välja var man ska lägga fokus)

Sen babysimmet i söndags har han börjat göra Stevie Wonder-lika rörelser med huvudet. Jag trodde att han kanske hade fått vatten i öronen men doktorn kollade och hon kunde inte se något. Det är nog bara en ny grej han har för sig trodde hon. Det ser väldigt roligt ut i alla fall. Han gjorde det i vagnen när vi var ute och gick och fick upp en sån fart på huvudet att jag hade svårt att köra vagnen rakt, men han ler samtidigt som han gör det så han tycker nog att det är lite skönt att bli snurrig. (Bådar inte gott för tonårstiden).

I söndags var vi på babysim. Vi har sett fram emot detta länge (i alla fall jag) så det var kul att det äntligen var dags. Vi var väl lite nervösa innan för hur Sam skulle reagera men det gick jättebra. Han blev inte ledsen utan började istället sparka vilt med benen så fort han kom med kroppen i vattnet.

Vi fick lära oss två grepp för att hålla bebisarna tryggt ovanför ytan. Först hur man håller dom så att de ligger på magen i vattnet och sen hur man håller dem så att de ligger på rygg och ”flyter”. När Sam låg på rygg så vände han på huvudet först åt ena hållet så han fick vatten i ögonen och sen åt andra hållet så han fick vatten i ögonen och sen höll han huvudet rakt :).

Sams farmor och farfar kom och hälsade på i helgen, alltid lika trevligt! Vi gjorde egen pizza på bakstenen som Andreas fick i julklapp. Jag kan verkligen rekommendera er att köpa en sån, det blir jättegott! På lördags natten vaknade Sam vid tre och bestämde sig för att det var morgon. Istället för att vakna med att gråta och somna om med nappflaskan så vaknade han och gurglade och pratade. Inte trött och inte hungrig. Suck. Drygt en timma tog det innan vi lyckades övertyga honom att det inte var morgon ännu. SÅ skönt det var då att vi hade två härliga barnvakter som kunde ta vid på morgonkvisten så jag och Andreas fick sova några timmar till!

På lördagen promenerade vi en sväng i det fina vårvädret, spelade lite kort och åt god mat. Vad gjorde Sam då? Jo bara en sån liten grej som att lära sig att sitta själv! Han har suttit lite innan också men bara några sekunder innan han välter åt antingen det ena eller det andra hållet. Men nu plötsligt så hittade han magmusklerna och bara satt och satt och satt. Fortfarande utan kontroll så man får såklart sitta med och passa men man behöver inte hålla i honom längre i alla fall. Duktig kille!

I sommar ska vi åka med Andreas familj till Grekland på semester. Istället för att börja tänka på våran egen packning så är Sams resväska i fokus. Vad packar man med till en nio månaders bebis (som han kommer vara då)?. Ett pass är bra att ha och det ska vi fixa nästa månad. En soldräkt är väl mer eller mindre obligatoriskt nuförtiden till de små. Jag hittade en jättefin soldräkt med lite retrokänsla på Oii design som vi slog till på och den har faktiskt kommit hem idag! Badbrallor har vi ju redan köpt och handduk har vi fått en jättefin från Sams gammelmormor och gammelmorfar. Kvar på inköpslistan står solhatt, kanske solglasögon, eventuellt ett par badskor eller sockiplast och säkert hundra andra saker som vi inte vet att vi behöver men som vi dagarna innan kommer inse är livsnödvändiga (eller inte).