Varför lär jag mig aldrig?

(Obs, gammal bild – han har inte slagit sig igen :))

Var på Ica med barnen i eftermiddags och skulle handla kvällsmat. Andreas ska ut med jobbet ikväll så vi ska ha fredagsmys själva. Tänkte bara handla några stycken saker så besöket skulle gå fort och i min förhoppning smärtfritt.

Ellen sov i hennes bilstol som jag ställde i varuvagnen så det var skönt. Jag bad Sam hjälpa mig med henne, köra vagnen och så. Ibland fungerar det att distrahera honom med ett uppdrag. Men inte denna gången…

Han SPRANG in i butiken och började fippla med självscanningsmaskinerna (som vi inte använder), sen fort bort till tvålarna och försökte öppna krokarna på dom. Sen till nagellacken som han ville stoppa i fickan. Sen deodoranterna som han bara VILLE ha! Jag gav honom en banan (som man får ta gratis), han tog ett bett och sen såg jag inte var han gjorde av den… Men han dök upp igen med ett äpple som han hade tagit två bett av och vilket han gladeligen gav mig då han fick syn på de nybakade bullarna som han med stora protester inte fick lov att varken pilla på eller stoppa i munnen.

Nu är vi halvvägs in i affären och jag kan inte längre minnas varför vi var där, vad jag tänkte på eller vad vad vi skulle köpa.

Jag står och försöker tänka medan jag tar ett djupt andetag och räknar till 10, då kommer Sam rusandes emot mig med en stor glasburk med inlagd sill. Jag kunde redan för mig inre se hur han snubblar och hur glasburken krossas och sedan hur hela butiken skulle lukta sill, men som tur var fick jag tag i burken och kunde ställa tillbaka den innan något hände.

Nu var vi snart i mål, vi var nästan framme vid kassorna när nästa eldprov kom – lösgodiset. Jag skulle vilja handla i en butik som var barnvänlig vilket i mina ögon skulle vara en butik som gömde undan allt socker i ett annat rum såsom videobutikerna gjorde med porrfilmerna förr. Men nu är det inte så och jag hann inte fram innan Sams lilla hand var innanför en av plastlådorna för ett litet smakprov. Han fick tillslut lov att ta några godisar för att jag skulle visa att man stoppade dem inte i munnen utan i en påse och man använder inte handen utan en spade.

Vi kom äntligen fram till kassan, Sam la upp alla varorna på bandet och sprang sedan till slutet av kassabandet för att – ja inte  hjälpa till att plocka i kassarna utan för att kasta upp varorna på bandet för att se dem komma rullandes emot honom igen. Och blir det fullt på vår sida har han inga problem med att visa nästa kund att samma sak går att göra med dennes varor.

När jag betalat och påbörjade att plocka ner varorna i en kasse så sa Sam ”KLAR!” och sen sprang han med full fart mot entrén i riktning ut mot parkeringen. Jag fick skrika STANNA SAM! lite högre än vad tycker är bakvämt bland folk och som tur var lyssnade han och väntade på mig så jag kunde hålla hårt i hans hand bland alla bilarna ute på parkeringen.

Nu är det dags att laga middag och det ska bli spännande och se vad det blir av det jag lyckades få med mig hem från affären 🙂