Idag på förmiddagen var jag på yoga. Varje gång jag går på yoga tänker jag att jag borde gå oftare. Det är så skönt att tänja, stretcha, böja och bända på kroppen. Jag riktigt känner hur låsningar i kroppen ger med sig allteftersom passet fortlöper. Passet började 11.30 så tyvärr missade jag målgången på Vasaloppet. Andreas tyckte nog det var skönt eftersom han inte riktigt förstår varför jag alltid gråter vid målgången, men jag kan inte hjälpa det för det är liksom så jag är uppvuxen med hur man tittar på Vasaloppet. Tårarna kommer automatiskt. Men jag sparade inte på alla tårar för de intervjuade en farbror i spåret som hette Rolf Ström precis som min morfar hette. Morfar åkte Vasaloppet några gånger och det kändes som om det var honom de intervjuade på något sätt…
Tillbaka till yogan. På Instagram följer jag yoga_girl. Det är en svensk tjej som bor på Aruba tillsammans med sin pojkvän. Tillsammans reser de världen över och har workshops i yoga. De flesta av hennes bilder på instagram visar henne uppochned eftersom hon oftast står på händer.
Det ser så kul ut att stå på händer så jag tänkte att jag skulle lära mig det. Det kan väl inte vara för sent för en 28-åring att lära sig stå på händer? Jag ska bara bli lite starkare och smidigare först 🙂
Sam är smidig. Han gillar att ligga på rygg och hålla i båda fötterna. Häromdagen smakade han på tårna. Efter mycket provsmakande kom han fram till att stårtårna var godast, och det kan man ju hålla med om? Efter all gymnastisering brukar han koppla av i soffan framför Gó kväll.
Den posen måste väl heta morfar jag ser den varje kväll. Det är något med TV och grabbar.