Testade på livet som trebarnsmorsa

Igår var mina syskonbarn, Hampus och Elin här. Frida var iväg på ärenden så jag var ensam med barnen i ett par timmar. Jag fick testa på hur det känns att ta hand om en treåring, en ett och ett halvt åring och en fem-månaders bebis samtidigt. Det gick förvånadvärt bra. Kanske var den främsta orsaken till det att Sam underlättade genom att sova ett tre-timmarspass. Han var liksom snäll och ställde upp för sin mamma 🙂

Efter att vi ätit lite lunch så var det dags att leka. Hampus hämtade sin lilla ryggsäck som var full av bilar i olika storlekar och modeller. Stoltast var han över sina två ”Måjnstetjuckaj” [Monstertrucks]. Vi lekte en lek som gick ut på att min bil (ja jag har en egen leksaksbil, BMW X5, som jag fått av Andreas) var sönder och att vi skulle laga den. Vi åkte mellan garaget (i köket) och jobbet (vardagsrummet) för att testköra men när vi kom fram var det något nytt som gått sönder. Ganska så realistisk lek ändå :). Det var viktigt att man kröp mellan garaget och jobbet. Om man försökte fuska genom att gå var Hampus snabb på att rynka pannen och titta misstroget på mig, ”Du måjste kjypa!”.

Jag la till med min bredaste göterborska och gnuggade mig i huvudet när jag försökte lista ut var det var för fel på bilen. Jag använde en lastbil som rekvisita, ”Dö har en änna krånglier bil dö Hampus. Den vill änna inte gå riktigt. Jag ska se om jag har nåt på flaket som vi kan laga den med”. Och så höll vi på. Jag lagade med något som jag låtsades hitta på flaket, Hampus kontrollerade lagningen men hittade nya fel som jag lagade. När jag bad Hampus att försöka laga däcket så sa han ”OK, jag ska se om jag haj nått på flaket”.

Elin som är söt som en docka bara hängde efter. När vi kröp så kröp hon efter och när vi gnuggade oss i huvudet så gjorde hon det också. Typiskt småsyskon att vara så fogliga och inte förvänta sig att få vara huvudperson i leken men så tacksam bara om man får vara med.

Vi hann med att läsa böcker, sjunga och leka kurragömma också innan Frida kom tillbaka och Sam vaknade. Inte konstigt att dagarna känns så långa när man är liten, man hinner ju med så många saker på bara några timmar. Det var jättemysigt att ha dom här och kul också att se så mycket som Sam har framför sig. Elin är nästan exakt ett år äldre än Sam och kan ju gå och äta och göra en massa saker själv. Svårt att tänka sig att Sam kommer vara sådär om bara ett år!

Det hanns inte med att ta några bilder så den här får duga.

kittens

 

Kommentera